Var på äventyr igår (mer om det senare) och kom hem sent. Följden av detta blev att minimannen inte fick på sig en "nattblöja" och nästa följd blev att blöjan läckte framåt morgontimmarna.
Happ, bara upp å hämta en torr blöja. Under dessa korta sekundrar jag var borta hann minimannen vända runt på mage, ta i för kung och fosterland och lägga en kladd av nummer två i sängen. (Ja, ja, nu vet jag att du skrattar och tänker att jag får skylla mig själv som lämnade honom utan blöja, och det kan du väl ha lite rätt i.)

Men det är inte det som är mysteriet. Utan detta i att bebisar nästan alltid bestämmer sig för att lossa på trycket på ett eller annat sätt så fort blöjan är av. Dags att byta blöja = kiss (oftast) i vädret och ha det bra, och ni som har pojkar vet att det är fart på den där strålen.

Varför gör bebisar på detta viset?