Nu har jag slagit in paket.
Närmare bestämt 18 st
(vad kan jag inte säga för jag har nyfikna elever som är här och kikar).
Och inte nog med det, 
jag har också gjort 18 st små påsar med gött i.....
Vad gör man inte för sina elever en söndagseftermiddag!
Tänkte ifall ni ville veta.....
Ifall ni trodde att jag var sysslolös, menar jag....

Tack ni alla söta för de "bra" tipsen.
Just nu är läget så att vi satt i nyckel i Stora lilla killens dörr så han kan låsa den när han går därifrån. Det har funkat ok (förutom att han för jämnan glömmer att låsa och så vips, är Minimannen där).

Som ni vet har det varit mycket den senaste tiden och ni ska inte tro att det lugnat ner sig. Just nu rusar livet på i 110 och jag har lagt bloggandet lite på is. (Ibland går det flera dagar utan att jag har igång datorn ens. Såg i min bloggkoll att jag gått från 15 inlägg per vecka ner till 3 och det säger ju en del....)

Tack för att ni hänger kvar här och fortsätter att kommentera trots att jag just nu är urusel på att återgälda er. Men jag är snart tillbaka på riktigt.

---

En lite uppdaterung angående detta:
Denna helg går i "flytande födas" tecken för på måndag är det dags att kolla mina njurar. Det innebär buljong, klar soppa, vitt bröd, kokt mat och max 2 koppar kaffe varje dag. Ingen frukt, potatis, stekt mat, grovt bröd eller annat göttigt. Visst låter det inspirerande!

För att förtydliga lite vill jag bara säga att jag inte känt av några njurstenar alls sedan anfallet och mår hur toppen som helst. Det är bara rutin att kolla upp med röntgen och så efter ett sådant anfall.

Älsklingen är på äventyr i Helsingborg och jag och pojkarna är själva. Detta tycker Stora lilla killen är mysigt, (ja, inte just att pappa är borta) för då får han sova i pappas säng jämte mamma. När Minimannen var nattad släkte vi ner hela huset och kröp ner i sängen. Vi plöjde hela "Min Skattkammares silvriga sångbok" och sedan gosade vi ihop oss och somnade.
Sista gången jag tittade på klockan var hon 20.48!

Såååå mysigt!
(Och jag ska tillägga att jag var utvilad när Minimannen körde upp mig strax efter 6 i morse...)

Minimannen gillar att bada.
Han gillar när jag rufsar hans hår efter badet så det står rakt upp.
Det lilla han har...

                 

Jahapp, nu har Minimannen lärt sig något nytt och farligt igen. Som ni kunde läsa här var han tidig med att klättra ur spjälsängen och nu har han utvecklat sina klätterfärdigheter.

Vi har en ganska brant trappa hemma hos oss med en grind nere och en grind uppe. Minimannen kan inte öppna dem, men han har andra klipska idéer. Nere drar han fram tex. dammsugaren eller vad han nu kan hitta för att stå på och sedan, vips är han över grinden och på väg upp i trappan. OK, det går väl an, men inte när han gör samma sak uppe. Han hämtar sig gunghäst, placerar den lagom nära grinden och så vips är han över. Det känns väldans farligt när jag ser honom hänga över grinden längst upp i trappan!

         

Vi har insett att det inte spelar någon roll vad vi gör, för han lär hitta nya saker att stå på. Alltså pågår hårdträning för att han ska lära sig gå ordentligt i trappan. (Med ordentligt menas krypa och backa, men tro nu inte att Minimannen är med på noterna. Nejdå, han ska gå som vi andra, hållandes i räcket trots att han knappt når upp!)

Håller nu bara tummarna att han tar det någorlunda försiktigt så jag slipper höra illtjut och dunsar....

Om du missade början ska du ta dig hit.
Fortsättningen av samtalet blev så här:

- Men du mamma, jag är nog kär i J iallafall. Jag har ju varit det så länge och jag kan ju inte byta nu. Jag ska ju gifta mig med henne ju. Hon är ju kär i mig fortfarande.
Jag bara håller med och har såå svårt att hålla mig för skratt. Han är  allvarlig som attan och jag kan se hur hans hjärna går på högvarv.
- När ska ni gifta er då? undrar jag.
- Inte än. Jag måste bli äldre först, svarar han bestämt.
- Jasså, hur gammal då? flinar jag.
- Som du mamma, så gammal måste jag vara.

Nu blir det tyst igen och sedan säger han:
- Men jag lovar att du ska få gifta dig först mamma. Sen är det min tur.

Slutsats:
Grabben är fortfarande kär i J och de ska gifta sig. Men en pik från grabben tyder också på att han tycker att det är på tiden att hans föräldrar gifter sig!
(Läser du detta honey???)

Lördagsmorgonen kom och klockan gick igång vid 5.30.
Snortidigt!
En rejäl kopp kaffe hällde jag i mig för att vakna. Satt och gäspade hela vägen i bilen men väl i Go-kart-hallen släppte tröttheten. För första gången körde jag dessa små söta maskiner. Snacka om att jag fått blodad tand. Det var ju superkul! (Ska tilläggas att jag inte vann och det hade jag inte trott heller eftersom jag är nybörjare. Flera av de andra tjejerna har kört massvis med gånger tidigare.) Men jag hade sketakul och sladdade och knuffades lite.... Och jag är ju tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna....

I Kosta blev det en hel del shopping och några fler julklappar inhandlades.

Kvällen avslutades med god mat på Harrys. Tog apostlahästarna hem vid 23-snåret, kanonnöjd med dagen. (Visst, lite tidigt, fick lite pikar, något om mes, men det bjuder jag på.)


Tack tjejer för en toppendag!

---

Så var det detta med VH. VH står för Verksamhetens herrklubb och den är hemlig som sjutton! Min älskling och ett tiotal andra grabbar skapade herrklubben när de slutade gymnasiet för att se till att hålla kontakten. Två gånger om året träffas de på sina "stora" träffar. Vi tjejer, är de sk. VH-fruarna. Vi tyckte att det var lite orättvist att bara killarna skulle ut på roligheter, så vi beslutade att göra något liknande.

---

Stora lilla killen har länge varit mycket förtjust i en flicka som heter J. Det är flera månader sedan hon slutade på dagis, men han kan ändå inte släppa henne. Det fanns en flicka till på dagis, A, som han tyckte om, men inte riktigt på samma sätt som J. De båda var innan kära i en kille som hette F. Han var poppis hos alla tjejer. På dagis går också en flicka som heter S och de pratar mycket.
Vid köksbordet:

- Mamma, vet du vem som är kär i mig? frågar Stora lilla killen.
- Nej, svarar jag, vem?
- S har sagt att både J och A är kära i mig, konstaterar han stolt.
- Men var inte de kära i F, undrar jag.
- Jo, men inte längre. De tycker han är tråkig. Han ger dem inga blommor, säger han.
- Jasså du, men vem är du kär i då?
- Hrm, jag vet inte, jag kan inte bestämma mig, svarar han.

Det är tyst en liten stund.
- Om jag är kär i J blir ju A ledsen och om jag är kär i A blir ju J ledsen.

Ojdå, vilket dilemma för en 5 1/2-åring....

Hua, vilken vecka jag haft. Kalla den " hell-week" om du vill.

Måndagen började ju med sviterna efter nattens njursten och återbesök på akuten. En tur till jobbet var jag tvungen att ta eftersom jag skulle ha 5 utvecklingssamtal den dagen och de måste ställas in. Alltså ringa föräldrar och meddela läget. Hem och försöka sova igen lite för att sedan ta itu med familjen.

Tisdagen gick i ett. Lektioner non-stop till 13, sedan utvecklingssamtal igen. Konferrens i mer än en timme och sedan ett utvecklingssamtal till. Mellan 17 och 19 var det dags att träffas i abetslaget. Väl hemma stupade jag i soffan, gosandes med ongarna en liten stund.

Onsdagen var lika fullmatad den. Lektioner hela dagen och sedan 5 nya utvecklingssamtal. Hemma 19.30. Hann precis säga natti-natti till barnen. Somnade framför Grey's!!!!

Torsdagen, ja vad kan jag säga. Lektioner med alla elever hela dagen utan avbrott. Försökte komma ikapp med lite rättning innan det var dags för träff med alla 1-3-lärare. Hem i ilfart, hämta pojkarna på dagis, stoppa i Stora lilla killen en banan och sedan blev han hämtad för att åka till simhallen. Jag och Minimannen kuskade iväg till affären för att inhandla ingredienser till mina kakor. Jodå, det blev bakning på kvällen för jag hade i ett (svagt) ögonblick lovat eleverna belöning om de höll sig undan alla prickar under veckan. (Be mig nu inte förklara dessa prickar, det tar jag en annan gång....) Älsklingen jobbade kväll så det var bara att häva båda ongarna i säng i omgångar, ni vet, tandborstning, saga, sång, ja, hela faderullan!

Till råga på allt har jag varit rastvakt denna vecka och med det menas att jag är på skolgården och vaktar. Hrm, vart tog min rast vägen nu då??? Vädret har ju inte heller varit på min sida då det regnat katter och hundar!

Nu är det fredag och jag sitter här med en kopp kaffe. Strax ska jag köra Stora lilla killen till fotbollsträningen....

Ni kanske förstår varför jag lyst med min frånvaro ett par dagar. Dygnet har liksom alldeles för få timmar!!!! (Ni kan ju kanske tänka er allt annat som flyter på i en småbarnsfamilj under en veckas tid, men som jag inte tagit upp nu...)

Ta nu inte detta som gnäll, för det är det verkligen inte. (Ja, kanske en gnutta då...) Sitter nästan här och skrattar för mig själv när jag så här i efterhand tittar tillbaka på min vecka. Det är tur att livet är toppen, att jag älskar min familj och att jag stormtrivs med mitt jobb.

Äsch, då nu måste jag rusa om inte Stora lilla killen ska bli försenad till träningen....

    Men allvarligt!
    Nu får jag snart spader. Denna höst har varit helt otrolig när det gäller sjukdomar och sjukdagar. Jag som aldrig är sjuk. Först en influensa med 40 gradig feber i en vecka. Sedan en konstig magbakterie i ännu en vecka. För att inte tala om min bråkande visdomstand. Efter detta var jag övertygad om att jag haft min beskärda dos.Men inte.

Söndagskvällen kom med molande magont som blev helt hysterisk och som ledde till besök på akuten. Där konstaterades njurstensanfall och urinvägsinfektion. Vad i hela???? (För er som inte haft detta men som fött barn kan jag likna denna smärta vid värkar!!!) Som tur är var det inte långvarit och framemot 3-tiden på natten var jag hemma igen. Alldeles sönderstucken i armvecken av alla prover och med en röntgentid om ett par veckor.

I morgon ska jag iallafall gå och jobba.
Och ontet då? Neee, det är som bortblåst tack vare en smarrig spruta inatt!

Men nu då, nu kan jag välan inte råka ut för något mer eller?

---

ps. Kommer uppdatering om tjejdagen och en förklaring om vad "VH" är inom kort....ds.

Morgondagen bär med sig kuligheter för MissyElliot.

Två gånger om året försöker vi "VH-fruar" träffas. I våras missade jag galejet, men för ett år sedan gjorde vi detta. Nu är det dags igen för en heldag med tjejerna.

06.20 blir jag hämtad av M. Sedan bär det av hem till P för ihopsamling av alla 12 tjejer. Kl.08 går starten på Go-kart-banan. Efter Missys seger! serveras frukost. Sedan beger vi oss mot Kosta outlet och diverse shopping.
Efter lunch styr vi kosan tillbaka till hemtrakterna för omsvidning till partyblåsorna. Filéfrossa serveras på det lokala innestället 19.30 och sedan är det partaj natten lång..... (Eller iallafall så länge en uttröttad småbrnsmorsa pallar med!)

Summa summarum: Det ska bli sååå roligt att träffas och njuta av en heldag tillsammans.

Här kommer ett gäng med nya konstigheter om MissyElliot. De gamla kan du spana in här. Har blivit utmanad av Candygirl, Liselott och säkert någon mer, men jag är ju så förgjordat glömsk!

Jag och växter är ingen bra kombination. Jag älskar gröna, sköna växter, men jag tror inte de gillar mig tillbaks. De tar ju bara livet av sig här hemma. Fattar inte vad jag gör för fel?

 Jag har alltid rätt och alla andra mindre rätt (läs: helt FEL!) Hrm, något jag måste jobba på eller?

 Jag är en jäkel på att organisera och planera och styra och ställa. Positivt?

 Trots tondövhet älskar jag att sjunga. Mina ongar får stå ut i tid och otid med mitt kraxande.

 När jag kommer hem från jobbet åker kläderna av! (Nee, fy skäms, inte tänka så. Jag menar att jag hoppar i  mjukiskläderna...)

 Jag kan vara jättetramsig och barnslig och jag gillar skoj och bus, men jag hatar trams vid fel tillfällen. Tramsiga flamsig ongar på lektionerna går fet-bort! Då blir jag alldeles tokig. Vet hut, ongar, ni ska lära er att uppföra er! *fnissar*

 Det spelar ingen roll om jag vinner eller förlorar i spel och tävlingar. (Ok, nu ljög jag lite. Kanske är en tävlingsmänniska ändå, fast bara lite...)

Jag har ju slutat att pracka på er andra alla utmaningar, så även denna är frivillig. Men ska tilläggas att NÄR du gjort den måste du hojta till så jag får läsa om dina knasigheter....

I somras hade jag lite problem med en visdomstand. En som inte skulle få plats, men som trängde sig upp ändå och gav mig en hel del pain. Efter tandläkarbesöket trodde jag att jag ganska snart (efter semestrar och så) skulle få en tid och ta bort den jäkeln. Nu är den 1 november och jag har inte hört ett skvatt. Med jämna mellanrum har tanden gjort sig påmind och det har slutat med ordentliga sköljningar och rejäla doser Ipren.

Denna gång funkar det inte. Jag får ondare och ondare.
(Med lite fantasi kan du här läsa alla de fula ord jag rabblar...)
Dags att ta kontakt med min tandläkare och se vad som hänt så inte min remiss glömts bort. För nu står jag inte ut mer, nu ska tandjäkeln bort!!

Har blivit utmanad av en snigel ....

 Vilken blogg besöker du allra först när du loggat in ?

Hrm, vandrar in via bloggkoll, så det beror på vem som skrivit senaste inlägget.... (Diplomatiskt svarat, eller hur...)

  Vad har du för klädstil?
Kläder japp, stil, neeee, tar det jag gillar.....
 Vilken artist beundrar du mest?
Hua, svårt. Det finns nog ingen speciell så.... (Trist jag är va!)

 Vilken resa är den längsta du gjort?
Hrm, 4 timmar med flyg....Då hamnar man på Lanzarote eller på Kreta....
 Vilken dryck nyttjar du allra mest?
Kaffe, helt klart kaffe, det borde stå vatten, men kaffeintaget är nog snäppet större...

Du som känner dig manad,
kasta upp dina svar i din blogg och tala om för mig att du gjort den,
så kommer jag susandes....