Sommarvärmen är ju som alla vet här och det är dags (om man inte redan gjort det) att plocka fram sommarkläderna. Shorts och kjolar som legat i ide under vintern vill ut ur garderoben.

Testade en underbar kjol igår, men insåg ganska snabbt att den blekrosa färgen inte rimmade bra med mina vita, näst intill genomskinliga ben. (Fast ska jag vara helt ärlig, så är spirorna inte helt vita, snarare grådaskiga pga. vinterpälsen!)

Suckande insåg jag att det är dags för en uppiffning, och inte bara av benen utan av hela mig. Jag har emellanåt lite strul med mitt ögonbryn. Ja, ni vet det där som går ovanför ögonen. (Japp, så är det nu igen. Det finns bara ett bryn där. Liksom sådär ihopvuxet på mitten!) Jag är också i stort behov av en kloklippning. (Välmanikyrerade naglar gillar inte trädgårdsarbete.)

Näpp, det är verkligen dags att krypa ur vinterskalet (läs: pälsen) och ta tag i lite uppiffning.
Till helgen ska jag avsätta tid för helkroppsrenovering, det är ett som är säkert!

_______________________________________________________________

Jag behöver fortfarande din hjälp,
det är knappt två timmar tills dagens omröstning är över.
Klicka gärna här om du gillar min blogg och lägg en liten röst på mig.

    Pust, vad det är nervöst nu.......

Har precis nattat Minimannen.
Älsklingen och stora lilla killen har lämnat mig för att ta en tur till Göteborg, Ullevi, och Sverigematchen i fotboll.
Det är första gången Stora lilla killen ska få se landslaget live.
Snacka om att han har varit pirrig i flera dagar.
Innan han ens vaknat ordentligt på mogonen börjar han rabbla spelarnas namn....
_________________________________________________________________

Själv sitter jag här och biter på mina annars så välmanikyrerade (heter det så?) naglar.
Det är såååå jämt i bloggtävlingen.

Jag tjatar lite till, RÖSTA RÖSTA RÖSTA.
(...och då allra helst på mig.)

För 5 år sedan....
Var jag mammaledig med den nu Stora lilla killen (född 7 mars). Jag myste mest omkring och njöt av att vara mamma. Långa promenader bidde det och en hel del kaffepauser hos Suzanita som också var mammaledig.

För 3 år sedan....
Jobbade jag och hade världens mest underbara klass. Stora lilla killen var på dagis och älsklingen pluggade. Vi köpte bostadsrätten i radhusområdet dit vi flyttade i augusti. Stora lilla killen bytte dagis och det gick som smort.

För 1 år sedan....
Var jag mammaledig igen, nu hemma med Minimannen (född 7 januari). Vallade Stora lilla killen till dagis en runda varje dag och sedan myste jag runt med Minimannen.
För 3 månader sedan....
Flyttade vi till huset. Jag hade jobbat en månad på nya skolan, med nya arbetskamraterna, nya eleverna och nya ämnet. Bollade flytt, jobb och familjeliv. Stora lilla killen fyllde 5 år och älsklingen var pappaledig.
Igår....
Var jag och pojkarna på loppis med min mor. På eftermiddagen var vi på utrotningsprojektet: "Bort ska ni alla myrjä-lar"! Älsklingen snarkade efter nattjobb. Jag plåstrade om Minimannen som fått en trägunga i pannan. (Att det finns så mycket blod där....)
Idag....
Besökte vi ännu en loppis. Stora lilla killen var på brottningsavslutning med pappan medan jag och minimannen jagade maskrosor i trädgården.
Imorgon....
Är det ny jobbarmåndag. Say no more...
Om 1 år....
Är jag tillbaka på MIN skola och har hel klass igen. Visserligen små råttor, dvs 7-9-åringar, men ändå.... (fniss)

Måste bara,
för att jag är så jä-la stolt över mig själv
visa detta.

På galejet förra lördagen kom min räddare i nöden, Suzanita. Fick låna ett par skor av henne.
Resultat: Jag fullkomligt älskar de skorna. Försökte få tag på ett par likadana på Ellos, men de fanns inte längre.
Suck!
Stora tårar trillade på min kind.

Igår pratade jag med Suzanita och....
SKORNA ÄR MINA!!!!
Hon kunde överleva utan dem och hon insåg att jag kanske inte skulle det.....

         

Att man kan ha så snälla vänner...... Puzz i örat på dig stumpan!

Hittade den här hemma hos Petra och var tvungen att sno den. Sååååå bra!

När en man erbjuder sej att grilla händer följande:
 
Rutin:
1. Kvinnan handlar all mat
2. Kvinnan gör en potatisrätt, sallad, vitlöksbröd, en eller ett par såser och förbereder efterrätten.
3. Kvinnan marinerar köttet lägger det på ett fat tillsammans med de nödvändiga grillverktygen och eventuella kryddor. Sedan bär hon ut det till mannen som sitter bredvid grillen - med en öl i handen.
 
Här kommer det viktiga:
 
4. MANNEN PLACERAR KÖTTET PÅ GRILLEN.  

Mera rutiner:
5. Kvinnan tar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, underlägg och så vidare...
6. Kvinnan  går ut till mannen och säger till honom att köttet bränns vid. Han tackar henne och frågar om hon kan gå in och hämta en öl till medan han försöker att rädda köttet!
 
Viktigt igen:
 
7. MANNEN TAR BORT KÖTTET FRÅN GRILLEN OCH LÄMNAR ÖVER DET TILL KVINNAN.  

Ännu mera rutiner:  
8. Kvinnan dukar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, sallad, bröd, potatisen, såserna och bär ut dem till bordet där hon har lagt på en ren duk.
9. Efter maten så dukar kvinnan av och diskar.
 
Och viktigast av allt:

10. Allihopa tackar mannen så mycket för den utsökta maten och berömmer honom för hans färdigheter .
11. Mannen frågar därpå kvinnan om hon har njutit av sin mat lediga dag??? När han ser hennes reaktion så kommer han fram till ( det han har misstänkt länge ) att det går aldrig att göra en kvinna nöjd!

Har flera gånger fått frågan varför jag kallar mig MissyElliot.
Tänkte försöka förklara historien lite kort.

Det började under pluggtiden i Växjö. På den tiden hade vi något som hette ICQ. (som msn) En vän till mig hade en syster som heter likadant som jag. Det var lite jobbigt att ha två med samma namn på listan, så hon döpte om mig till MissC. Efter ett tag blev det Missy.
När jag sedan fick en son som vi döpte till Elliot slog jag ihop de båda, därav namnet MissyElliot.
(Att det finns en artist som heter lika samma (fniss) och som gör go musik, har egentligen inget med mitt smeknamn att göra.)

För att göra en lång historia lite kort....

Ja, må jag leva. Ja, må jag leva...
*host*
*harkel*
*snörvel*

Jag bli galen!
Först Myra och sedan Liselott.
Nu grubblar jag.

ex:
I min klass är det få pojkar.
I den andra klassen är det färre pojkar än flickor.
I hans klass är det ????? pojkar än i de andra klasserna.

Jag bli galen.
Vad säger man?
Få, färre, och sedan då?
Färst?

Tack
alla
ni
som
tyckt
till
här.
Håller
er
på
sträckbänken
lite
till.
Har
NOG
bestämt
mig
för
vilken.
Men jag tänker inte tala om det än.
Pilutta er.

Jag försöker att komma ut och promenera så ofta jag kan.
Jag har hela tiden på mig min stegräknare.
Jag började med att räkna steg den 27/11-07.

Här kommer lite "onödigt" vetande om dessa steg:
Jag går i genomsnitt: 
6 900 steg per dag. (Målet är att komma upp i minst 8000 steg varje dag!)
202 500 steg per månad

Sedan starten har jag gått 903 508 steg det motsvarar cirka 64 mil!
WOW! Det är ganska långt det!